21 mars, 2019

Ursäkt till spetälska

Ursäkter krävs Japan på alltemellanåt – det gäller i allmänhet händelser under andra världskriget, som massakern i Nanking och sexslavar.
Men allt oftare diskuteras förhållanden för olika grupper av människor i Japan som har blivit diskriminerade. Ett aktuellt fall gäller spetälska, eller som det egentligen heter, Hansens sjukdom eller lepra.
Vi föreställer oss kanske att det är en sedan länge utrotad sjukdom. Vi har hört talas om hur de drabbade för länge sedan stängdes in, och isolerades, ibland på avlägsna öar, för att inte smitta. Min far, som reste i Afrika på 1950-talet, hade en gång med sig hem en speciell skallra av trä som de spetälska måste ha på sig så att andra skulle hinna undan när de närmade sig.
Sådana förhållanden levde kvar i Japan ända till 1972 – och det i domstolar. I inte mindre än 95 rättegångar mellan 1948 och 1972 hölls förhandlingarna inte i någon rättssal utan i isolerade sanatorier och andra lokaler. Högsta domstolen kan visserligen besluta om rättegång utanför rättssal men att det ägde rum rent rutinmässigt när det gällde leprasjuka hade sin grund i missuppfattningar om sjukdomen – missuppfattningar som fortfarande leder till att sjuka i länder som Indien och Kina isoleras från andra människor. Hansens sjukdom är inte så smittsam som man förut trodde och kan botas med antibiotika.
Lagen som gjorde det möjligt att isolera leprapatienter på speciella sjukhus avskaffades först 1996.
2001 utfärdade japanska staten en ursäkt för denna diskriminering, men nu vill alltså drabbade också ha ursäkter i enskilda rättsfall.
Några nya rättegångar kommer de knappast att få. De kan som mest hoppas på uppgiften att Högsta domstolen överväger att utfärda en ursäkt. Det vore hög tid men epokgörande, enligt en av deras talesmän.
Det är inte alla drabbade som vill ställa upp i kampen. De är rädda för att andra ska få veta att de haft Hansens sjukdom. Sådant fäste har den historiska skräcken för spetälska fortfarande.